3 söndagen före Fastetiden
2 söndagen före Fastetiden
1. årgången
Matteus 20:1-16
Jesus berättade en liknelse. Han sade: Med Gud är det som när en jordbrukare gick för att anställa arbetare till sin vingård.
Han kom överens om en betalning på en denar och sände arbetarna till arbete i vingården. Vid niotiden gick han ut igen och såg några stå sysslolösa på torget. Han sade till dem: Gå bort till vingården, ni också. Jag skall ge er ordentligt betalt. De gick dit. Sedan gick han ut vid tolvtiden och vid tretiden på eftermiddagen. Vid femtiden gick han igen ut och när han såg några stå där, sade han: Varför står ni här hela dagen utan att arbeta? De svarade: Därför att ingen har gett oss arbete. Då sade jordbrukaren: Gå också ni bort till vingården. På kvällen sade vingårdens ägare till arbetsledaren: Kalla samman alla som arbetat och de dem deras lön. Börja med dem som kom sist och sluta med dem som kom först. De som hade fått anställning vid femtiden kom fram och fick en denar var. När sedan de första kom fram trodde de att de skulle få mera betalt. Men de fick också en denar var. Då protesterade de och sade till ägaren: De där kom sist och har bara jobbat en timme. Du jämställer dem med oss som har arbetat hela dagen i solhettan. Då sade han till en av dem: Min vän. Jag är inte orättvis mot dig. Vi kom överens om en denar. Ta nu det som du skall få, och gå. Jag vill ge åt den sista lika mycket som åt dig. Har inte jag rätt att göra vad jag vill med det som är mitt? Tycker du inte om att jag är god? De sista skall bli de första och de första skall bli de sista.
2. årgången
5 Mosebok 7:6-8
Mose sade till Israels folk: Du är ett folk som Herren din Gud gjort heligt. Herren din Gud har valt dig till hans dyrbara egendom, bland alla folk på jorden. Det var inte för att ni var ett större folk än andra, som Gud fäste sig vid er. Nej, ni är ju det minsta av alla folk. Men Gud älskade er och villa hålla de löften som han gav till era förfäder. Därför ledde han er med kraft ut från slaveriet. Han befriade dig från Faraos, den egyptiske kungens, våld.
Matteus 19:27-30
Petrus sade till Jesus: ”Vi, dina lärjungar, har lämnat allt och följt dig. Hur skall det bli med oss?” Jesus svarade: ”Så här blir det. När världen skapas på nytt, skall jag, som kallas människosonen, sätta mig på Guds tron. Ni som har följt mig, skall sitta på tolv troner och ni skall döma Israels tolv folkstammar. Varje människa som för min skull har övergett sitt hus eller sitt hem, sina bröder eller systrar eller sin far eller sin mor, eller de som har lämnat sina åkrar, skall få hundra gånger mera. De skall få evigt liv. Många som kommit sist skall bli första. Många som kommit först skall bli de sista.
1. årgången
Lukas 8:4–15
Jesus berättade en liknelse till alla människor, som kommit till honom från många städer: Han sade: En man gick ut för att så säd. När han sådde föll en del frön på vägkanten. Människor trampade på säden och fåglarna åt upp det. En del föll på berget. När det grott vissnade det eftersom det inte fick något vatten. En del föll bland tistlar. Tistlarna växte samtidigt och kvävde det. Men en del föll i god jord. Det växte upp och gav en skörd som var hundra gånger större.” Sedan ropade Jesus: ”Du som har öron att höra med, Lyssna.”
Jesu lärjungar frågade honom vad liknelsen betydde. Jesus svarade: ”Ni har fått till gåva att känna Guds rikes hemligheter. De andra får veta detta genom liknelser. Fast de ser, så ser de inte. fast de hör så förstår de inte.
Det här betyder liknelsen: Säden är Guds ord. Säden vid vägkanten är de som hör Guds ord, men så kommer djävulen och tar bort det från dem, så de inte skall tro och bli räddade. Säden på berget är de som tar emot Guds ord med glädje när de hör det. men ordet rotar sig inte. De tror en kort tid, men när de prövas så slutar de tro. Den säd som föll bland tistlarna är som de som hör ordet men som längre fram kvävs av livets bekymmer, rikedomar och nöjen och aldrig ger en mogen skörd. Men den säd som kommer i den goda jorden, är som de som hör ordet och tar vara på det i ett gott och rent hjärta. De är uthålliga och deras tro bär frukt.
2 .årgången
Johannes 4:31–38
Lärjungarna sade till Jesus: ”Mästare, kom och ät.” Jesus svarade dem: ”jag har mat att äta, som ni inte känner till.” Lärjungarna frågade då varandra: ”Kan någon ha hämtat mat till Jesus?” Jesus sade: ”Min mat är att göra Guds vilja. Gud har sänt mig hit. Jag skall göra så att Guds verk blir färdigt. Ni säger: om fyra månader är det skördetid. Men jag säger till er: se upp, åkrarnas säd är mogen att skördas. Den som skördar får sin lön. han skördar säd som ger honom evigt liv. Så får den som sått och den som skördar glädja sig tillsammans. Det är ju så att en sår och en annan skördar. jag har sänt er att skörda där ni inte har behövt arbeta. Andra har arbetat. Ni får ta emot lönen för deras arbete.”
1 årgången
Lukas 18:31-43
Jesus talade till sina lärjungar. Han sade: ”Vi skall nu gå till Jerusalem. Mina fiender skall lämna över mig till romarna. De skall håna och spotta på mig. De skall plåga mig så att jag dör. Men efter tre dagar skall jag stå upp från de döda. Allt som profeterna har skrivit om mig för länge sen skall nu gå i uppfyllelse.”
Lärjungarna förstod inte vad Jesus talade om. De förstod inte vad det betydde. Det var först efter att allt hade hänt som de förstod.
De gick genom staden Jeriko. Utanför staden satt en blind man och tiggde. När den blinde hörde att någon var på väg frågade han vem det var. Man berättade att det var Jesus från Nasaret. Då ropade den blinde: ”Jesus, Davids son förbarma dig över mig.” Människorna bad honom vara tyst, men han ropade ännu högre: ”Davids son förbarma dig över mig.” Jesus bad människorna att föra mannen till honom. Han frågade mannen hur han kunde hjälpa honom. Den blinde mannen svarade att han ville kunna se igen. Jesus sade: ”Du kan se igen. Din tro har hjälpt dig.” Mannen fick sin syn tillbaka. Han tackade Gud för det som hänt. Alla som såg vad som hände tackade också Gud.
2 årgången
Johannes 12:25-33
Jesus sade: ”Den som älskar sitt liv skall förlora det. Den som hatar sitt liv här på jorden, skall räddas och få ett evigt liv. Den som vill tjäna mig skall följa mig. Där jag är kommer också min tjänare att vara. Gud ärar den som vill tjäna mig.
Nu är jag orolig. Skall jag be till Gud att han skall rädda mig undan denna stund? Nej, jag har kommit just för denna stund. Fader, låt ditt namn bli ärat.” Då hördes en röst från himlen: ”Jag har ärat mitt namn och skall ära det på nytt.” Människorna som stod där och hörde det, sade att det var åskan. Några sade att det var en ängel som hade talat till Jesus. Jesus sade: ”Det är inte för min skull som rösten hördes. Det är för er skull. Nu skall den här världen dömas. Nu skall den här världens härskare drivas iväg. När jag blir upphöjd från jorden, skall jag dra alla till mig.” Detta sade Jesus för att visa hur han skulle dö.