Kyrkans lättlästa sidor > Fakta om kyrkan > Beslutsfattande

Beslutsfattande

Förtroendevald

En person som är med i församlingsrådet kallas förtroendevald. De väljs i församlingsvalet och representerar församlingsmedlemmarna. De samarbetar också med de anställda. De är med och bestämmer, påverkar och ger idéer för arbetet i församlingen. Förtroendevalda kan vara medlemmar i kyrkofullmäktige, församlingsråd eller kyrkoråd.

De förtroendevaldas uppgifter är bland annat:
•    att representera församlingsmedlemmarna när beslut fattas
•    att se till att det finns tillräckligt resurser för församlingens verksamhet
•    att arbeta för att alla kan förstå hur beslut fattas i kyrkan och hur man informerar om besluten
•    att besluta om församlingen skall anställa nya medarbetare, till exempel när någon slutar
•    att bidra med det man själv är bra på för församlingens bästa
•    att påverka hurudan bild människor får av kyrkan
•    att välja lekmän, alltså sådana som inte är präster, till kyrkomötet
•    att delta i val av biskop i sitt eget stift


Församlingsrådet

Församlingsrådet leder församlingens verksamhet. Församlingsrådet ser till att pengarna används till det som de är budgeterade för. Ibland kan församlingsrådet också besluta om församlingens fastigheter och egendom. Församlingsrådet kan också besluta om tjänster.

Församlingsrådet består av kyrkoherden och 8-16 medlemmar. Antalet medlemmar i församlingsrådet beror på hur stor församlingen är. Kyrkoherden är ordförande för församlingsrådet.

Församlingsrådet väljs av församlingsmedlemmarna vid församlingsval. De hålls vart fjärde år.

Församlingsrådet bestämmer om bland annat följande frågor:

  • församlingens verksamhet
  • besluta om hur de pengar som budgeterats delas mellan olika verksamhetssektorer
  • väljer och anställer personal
  • besluter om utveckling av verksamheten och hur församlingen skall prioritera
  • är med om att välja personer till viktiga poster
  • stöder medarbetarna i deras arbete

 

 

Gemensamma kyrkofullmäktige

Det högsta beslutande organet för alla lutherska församlingar på en ort kallas gemensamma kyrkofullmäktige. Medlemmar dit väljs i församlingsvalet vart fjärde år. Till gemensamma kyrkofullmäktige hör medlemmar, som väljs från församlingarna. Medlemsantalet i varje församling påverkar hur många medlemmar församlingen kan ha i gemensamma kyrkofullmäktige.

Till gemensamma kyrkofullmäktiges viktigaste uppgifter hör att göra upp gemensam strategi för det viktigaste i verksamheten. Gemensamma kyrkofullmäktige godkänner verksamhets- och ekonomiplanen för ett år i gången. De godkänner verksamhetsberättelsen och bokslutet för föregående år. Dessutom gör kyrkofullmäktige en del beslut som de enligt lagen ensamma kan besluta om. Det kan till exempel vara att sälja fastigheter och grunda nya befattningar.

Gemensamma kyrkofullmäktige behandlar de ärenden som gemensamma kyrkorådet förbereder och presenterar. Ordförande väljs av fullmäktige. Den personen leder mötet. Ordförande väljs turvis från de olika församlingarna.

Gemensamma kyrkorådet

Gemensamma kyrkorådet ser till att det som kyrkofullmäktiges beslutat om blir gjort. Gemensamma kyrkorådet leder verksamheten och administrationen i samfälligheten. Gemensamma kyrkorådet har också hand om ekonomin och egendomen i samfälligheten. Gemensamma kyrkorådets medlemmar väljs av kyrkofullmäktige. Domkapitlet väljer ordförande. Gemensamma kyrkorådet behandlar och beslutar om ärenden som inte hör till kyrkofullmäktige.

Kyrklig samfällighet

En kyrklig samfällighet består av två eller flera församlingar inom ett område. Både finskspråkiga och svenskspråkiga församlingar är med i en samfällighet. Det är vanligt med en samfällighet i större städer och kommuner.

 

Kyrkofullmäktige

Det högsta beslutande organet i en församling som inte hör till en samfällighet är kyrkofullmäktige. Fullmäktige besluter om huvudlinjerna i församlingens ekonomi. Det kan till exempel vara att bygga, köpa eller sälja fastigheter. Kyrkofullmäktige fastställer också hur stor procent kyrkoskatten skall vara. Till fullmäktiges uppgifter hör också att besluta om nya tjänster eller att dra in tjänster.

Medlemmarna i kyrkofullmäktige väljs i församlingsvalet som hålls vart fjärde år. Kyrkofullmäktiges sammanträden är offentliga om inte fullmäktige i något speciellt ärende beslutar annorlunda.

 

Kyrkoråd

Kyrkorådet är det verkställande och förvaltande organet i församlingen. Det betyder att kyrkorådet leder församlingens verksamhet, ekonomi och förvaltning. Kyrkorådet bereder de ärenden som kyrkofullmäktige skall besluta om.

Kyrkorådet utses av kyrkofullmäktige. Kyrkoherden är ordförande. Mandatperioden för kyrkorådet är 2 år.

 

Kyrkomöte

Kyrkomötet besluter om de stora och viktiga linjerna för kyrkans lära och arbete. Det besluter också om hela kyrkans förvaltning och ekonomi.

Det är kyrkomötet som utformar kyrkans lagar. Kyrkomötet gör ändringar i innehållet i kyrkolagen och ger färdiga lagförslag till riksdagen. Riksdagen godkänner eller förkastar förslagen från kyrkomötet. Kyrkomötet besluter om ändringar i bestämmelserna i kyrkoordningen.

Kyrkomötet består av 96 valda ombud och biskoparna. Dessutom är en representant för samerna och en för statsmakten med i kyrkomötet.

Respons
Top